Föreningens stadgar
Stadgar för förening Junis Skärplinge inom IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis
Antagna vid möte den 13/1 2020.
§ 1:1 Organisation
IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis är en nykterhets- och barnorganisation i Sverige.
IOGT-NTOs Juniorförbund är en del av IOGT International. IOGT-NTOs Juniorförbund är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet.
IOGT-NTOs Juniorförbund bildar tillsammans med IOGT-NTO, Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) IOGT-NTO-rörelsen. Förbundens särart med avseende på verksamhet och medlemsåldrar bildar en bred helhet. Förbunden utgår i sin verksamhet från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.
§ 1:2 IOGT-NTO-rörelsens grundsatser
IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse. Rörelsen bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor.
I vårt arbete utgår vi från tre bärande idéer:
Demokrati
Alla människor har lika värde och samma rätt att påverka samhällets utveckling. Vi arbetar för ett demokratiskt samhälle med jämlika förutsättningar för personlig utveckling, frihet och delaktighet. Inom IOGT-NTO-rörelsen har alla medlemmar möjlighet att göra sin röst hörd och verksamheten utgår från medlemmarnas vilja.
Solidaritet
Människor är ömsesidigt beroende av varandra och har ett medmänskligt ansvar, såväl idag som för framtida generationer. En värld där alla får ta del av välfärd och trygghet är en förutsättning för personlig utveckling och sammanhållning. Genom vår verksamhet vill vi bygga gemenskap på jämlik grund – lokalt, nationellt och globalt.
Nykterhet
I kampen för en bättre värld väljer vi ett liv fritt från alkohol och andra droger eftersom dessa utgör en belastning för såväl enskilda individer som för samhället i stort och är ett hinder för mänsklig utveckling. Genom vårt ställningstagande för personlig nykterhet och vår verksamhet utmanar vi alkoholnormen. Vi inspirerar människor till ett nyktert liv.
§ 1:3 Beslutande organ
IOGT-NTOs Juniorförbunds beslutande organ är på riksplanet kongressen och förbundsstyrelsen, på distriktsplanet distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen samt på lokalplanet föreningsmötet och föreningsstyrelsen.
De beslutande organen för samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen är på riksplanet riksstyrelsen, på distriktsplanet distriktsrådet samt på lokalplanet kretsårsmötet och kretsstyrelsen.
§ 1:4 Medlemskap
Den som är registrerad i förbundets medlemsregister och har betalat medlemsavgiften eller är avgiftsbefriad är medlem i IOGT-NTOs Juniorförbund. Varje medlem kan ha lokalt medlemskap i flera föreningar men kan bara vara registrerad medlem i en enda förening. Efter 15 års ålder kan man endast vara medlem om man innehar någon typ av ledaruppdrag.
Varje medlem ska avlägga medlemslöftet senast det år medlemmen fyller 12 år.
Varje ledare inom IOGT-NTOs Juniorförbund är automatiskt medlem i IOGT-NTOs Juniorförbund och ska vara medlem i något av IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund.
§ 1:5 Medlemslöfte
Varje medlem i IOGT-NTOs Juniorförbund ska avlägga följande medlemslöfte senast det år medlemmen fyller 12 år:
Som medlem i IOGT-NTOs Juniorförbund lovar jag att arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTO-rörelsens grundsatser. Därmed lovar jag att leva helnyktert, det vill säga att inte använda alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller andra gifter med berusande effekt.
§ 1:6 Medlemsavgift
Varje medlem ska betala den medlemsavgift som kongressen, distriktsårsmötet och föreningsårsmötet har bestämt. Föreningsstyrelsen kan besluta att en medlem ska vara befriad från att betala medlemsavgift.
§ 1:7 Medlemskapets upphörande
Medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven betalning eller uteslutning.
En medlem kan utträda genom att anmäla sitt utträde.
En medlem som trots påminnelse inte har betalat sin medlemsavgift kan strykas ur medlemsregistret. Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening eller av distriktsstyrelsen.
En medlem som har brutit mot det som sägs om helnykterhet i medlemslöftet kan uteslutas. Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening eller av förbundsstyrelsen efter samråd med föreningen eller med medlemmens distrikt. En medlem som uppenbarligen motverkar IOGT-NTOs Juniorförbunds syften som de framgår av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser och program kan också uteslutas. Beslut om detta kan bara fattas av förbundsstyrelsen.
Den medlem som har uteslutits ska informeras om beslutet. Om beslutet har fattats av förbundsstyrelsen ska också den uteslutna medlemmens förening informeras. Om beslutet har fattats av föreningsstyrelsen kan medlemmen överklaga beslutet till förbundsstyrelsen inom en månad efter att medlemmen har informerats om uteslutningen. Förbundsstyrelsen kan då upphäva beslutet.
§ 4:1 Organisation
En förening ska bestå av minst fem medlemmar.
Bildandet av en förening sker genom att minst fem personer beslutar att bilda föreningen, antar förbundets stadgar i enlighet med § 4:15 och utser en styrelse. Bildandet av en förening samt dess namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen.
Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Föreningen kan också hålla beslutande föreningsmöten mellan årsmötena. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en styrelse.
Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets.
Föreningen kan vara anknuten till en IOGT-NTO- eller UNF-förening eller en IOGT-NTO-krets. Denna förening eller krets är då föreningens fadderförening.
§ 4:2 Föreningsmöte
Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.
Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen, distriktsstyrelsen kalla till årsmöte.
Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte har beslutat.
Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Motionerna ska inlämnas senast vid årsmötets öppnande.
Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.
§ 4:3 Mötesrättigheter och beslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt.
Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§ 4:4 Årsmötesärenden
På ett föreningsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande medlemmar
c) ställningstagande till om årsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare och två protokolljusterare
f) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av revisionsberättelse
i) fastställande av resultaträkning och balansräkning
j) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen
k) beslut om motioner och förslag
l) beslut om ersättningar
m) beslut om arbetsplan för tiden fram till nästa årsmöte
n) beslut om eventuell lokal medlemsavgift för det kommande kalenderåret
o) beslut om budget för det pågående kalenderåret
p) beslut om antal ledamöter, minst fem, och ersättare i styrelsen
q) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt eventuella ytterligare ledamöter och ersättare i styrelsen
r) val av två revisorer och minst en ersättare
s) val av valberedning och eventuella ersättare
t) val av ombud och ersättare till distriktsårsmötet
u) nominering av ledamot till distriktsstyrelsen
v) val av ombud och ersättare till kretsårsmötet om föreningen tillhör en krets
w) eventuella ytterligare val
x) beslut om tid, plats och kallelsesätt för nästa årsmöte
y) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
Protokollet från årsmötet ska inom tre veckor lämnas till revisorerna och distriktsstyrelsen samt finnas tillgängligt hos ordföranden.
§ 4:5 Föreningsstyrelse
Årsmötet ska välja en styrelse med minst fem ledamöter och kan också utse ersättare. Ledamöter och ersättare väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats. Ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör väljs särskilt.
I styrelsen ska de medlemmar som inte är ledare alltid vara i majoritet.
Styrelsen är beslutsmässig när minst halva antalet ledamöter, däribland minst en ledare, är närvarande.
§ 4:6 Föreningsstyrelsens uppgifter
Styrelsen är föreningens verkställande organ. Mellan föreningsmötena är styrelsen föreningens beslutande organ. Den leder föreningens arbete efter stadgar, grundsatser och program, ideologiska program samt föreningsmötets och kongressens beslut. Den ska arbeta för att föreningens verksamhet bedrivs i enlighet med § 4:7.
De ledare som ingår i styrelsen ska i styrelsearbetet sträva efter att ge medlemmarna i styrelsen goda kunskaper i förenings- och sammanträdesteknik.
Till årsmötet ska styrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och förslag till arbetsplan och budget.
§ 4:7 Föreningsverksamhet
Föreningen bör ha verksamhet som ger medlemmarna möjlighet till en meningsfull och utvecklande gemenskap. Den ska främja medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedlemmar med personligt engagemang i samhällsfrågor och känsla för internationellt ansvar.
Föreningen ska ge medlemmarna förståelse för värdet av en värld fri från alkohol, narkotika, tobak och andra därmed jämförbara beroendeframkallande medel. Den ska arbeta för att så många som möjligt blir medlemmar och därigenom väljer en helnykter livsstil.
Föreningen kan vara anknuten till en IOGT-NTO- eller UNF-förening eller en IOGT-NTO-krets. Denna förening eller krets är då föreningens fadderförening.
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen får delta i föreningens verksamhet.
Föreningen ska lämna en rapport om sin verksamhet till förbundsstyrelsen, distriktsstyrelsen och kretsstyrelsen varje år.
§ 4:8 Valbarhet till förtroendeuppdrag
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i föreningen. Ett distriktsårsmötesombud måste dock vara registrerad medlem i den förening som ombudet representerar. Ett kretsårsmötesombud måste vara löftesbunden registrerad medlem i någon av kretsens föreningar eller kårer.
§ 4:9 Firmateckning
Styrelsen bestämmer hur föreningens firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två personer, däribland den ansvariga juniorledaren, gemensamt. Firmatecknarna ska vara myndiga och minst en förtroendevald.
§ 4:10 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår.
Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före årsmötet tillsammans med styrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
Föreningen kan besluta att kretsstyrelsen får ansöka om och förvalta offentliga bidrag till föreningens verksamhet.
§ 4:11 Fastighetsförvaltning
En förening kan äga och förvalta fast egendom. Om flera föreningar gemensamt ska äga och förvalta fast egendom kan parterna bilda en ideell förening eller välja annan associationsform.
Vill en förening sälja eller på annat sätt göra sig av med fast egendom eller del av fast egendom krävs beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast fyra veckor före mötet. Där ska tydligt framgå att mötet gäller försäljning av fast egendom. Ett beslut om försäljning av fast egendom gäller dock inte förrän det har fastställts av förbundsstyrelsen i enlighet med § 6:1.
Lokaler som en förening, ett distrikt eller förbundet äger ska vara alkoholfria.
§ 4:12 Revision
Revisorerna ska följa styrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till årsmötet lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning och balansräkning samt förslag i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan besluta om revision av föreningens räkenskaper och förvaltning.
§ 4:13 Samgående med annan förening
En förening som vill gå samman med en annan förening av IOGT-NTOs Juniorförbund ska fatta beslut om detta. Föreningarna ska göra en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen för att gälla. Distriktsstyrelsen ska yttra sig innan förbundsstyrelsen beslutar i frågan.
Förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen bör ta initiativ till samgående när ett beslutsmässigt årsmöte inte har kunnat genomföras.
§ 4:14 Upplösning
En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå att mötet gäller upplösning av föreningen. Kallelsen ska även skickas till det distrikt och den krets som föreningen tillhör. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar och eventuell fadderförening.
När en förening har upplösts ska medlemmarna erbjudas medlemskap i en annan förening.
Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Tillgångarna får inte användas för andra ändamål än att bilda juniorföreningar eller ge stöd åt nybildade juniorföreningar inom distriktet.
§ 6:1 Rättsförhållanden
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTOs Juniorförbund eller krets inom IOGT-NTO-rörelsen har rätt att bedriva sin verksamhet självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar.
Varje förening eller distrikt inom IOGT-NTOs Juniorförbund, varje krets inom IOGT-NTO-rörelsen eller förbundet IOGT-NTOs Juniorförbund kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har fastställts av förbundsstyrelsen om de innebär att föreningen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening, där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på annat sätt,
f) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde,
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri grund.
Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom. Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet tillhör.
