Föreningens stadgar
Stadgar för Junisförening Junis Popcornälskare.
Antagna vid möte den 15/2 2024
Kapitel 1. Bestämmelser för Junis
§1:1 Organisation
Junis är en nykterhets- och barnorganisation i Sverige. Junis är en del av Movendi
International. Junis är religiöst neutralt och partipolitiskt obundet.
Junis bildar IOGT-NTO-rörelsen tillsammans med IOGT-NTO, Ungdomens
Nykterhetsförbund (UNF) och Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF).
Förbundens särart med avseende på verksamhet och medlemsåldrar bildar en bred helhet.
Förbunden utgår i sin verksamhet från IOGT-NTO-rörelsens grundsatser.
§1:2 IOGT-NTO-rörelsens grundsatser
IOGT-NTO-rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse. Rörelsen
bygger på principen om alla människors lika värde och rättigheter, utan åtskillnad av något
slag. Inom IOGT-NTO-rörelsen samlas människor som tagit ställning för personlig nykterhet
och som delar viljan att tillsammans verka för bättre levnadsvillkor för alla människor.
I vårt arbete utgår vi från tre bärande idéer:
Demokrati
Alla människor har lika värde och samma rätt att påverka samhällets utveckling. Vi
arbetar för ett demokratiskt samhälle med jämlika förutsättningar för personlig
utveckling, frihet och delaktighet. Inom IOGT-NTO-rörelsen har alla medlemmar
möjlighet att göra sin röst hörd och verksamheten utgår från medlemmarnas vilja.
Solidaritet
Människor är ömsesidigt beroende av varandra och har ett medmänskligt ansvar, såväl
idag som för framtida generationer. En värld där alla får ta del av välfärd och trygghet är
en förutsättning för personlig utveckling och sammanhållning. Genom vår verksamhet
vill vi bygga gemenskap på jämlik grund – lokalt, nationellt och globalt.
Nykterhet
I kampen för en bättre värld väljer vi ett liv fritt från alkohol och andra droger eftersom
dessa utgör en belastning för såväl enskilda individer som för samhället i stort och är ett
hinder för mänsklig utveckling. Genom vårt ställningstagande för personlig nykterhet
och vår verksamhet utmanar vi alkoholnormen. Vi inspirerar människor till ett nyktert
liv.
§1:3 Beslutande organ
Junis beslutande organ är på riksplanet kongressen och förbundsstyrelsen, på distriktsplanet
distriktsårsmötet och distriktsstyrelsen samt på lokalplanet föreningsårsmötet, föreningsmötet
och föreningsstyrelsen.
De beslutande organen för samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen är på riksplanet riksstyrelsen
samt på lokalplanet kretsårsmötet och kretsstyrelsen.
§1:4 Medlemmar och ledare
Den som har ansökt om medlemskap och registrerats i förbundets medlemsregister är medlem i
Junis (registrerad medlem). För att förbli medlem ska medlemmen varje år bekräfta sitt
medlemskap.
En person kan inneha medlemskap i mer än en lokalförening.
Efter 15 års ålder kan endast den som är ledare vara medlem. En ledare är automatiskt medlem
i Junis och räknas inte som registrerad medlem enligt första stycket. Den som är ledare inom
Junis ska vara medlem i något av IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund.
Varje registrerad medlem i Junis registreras även som medlem i UNF det år medlemmen fyller
15 år.
§1:5 Medlemslöfte
Den som vill bli medlem i Junis ska avlägga följande medlemslöfte:
Som medlem i Junis lovar jag att arbeta för ett bättre samhälle utifrån IOGT-NTOrörelsens grundsatser. Därmed lovar jag att leva helnyktert, det vill säga att inte använda
alkoholdrycker med högre alkoholhalt än 2,25 volymprocent, narkotika eller andra gifter
med berusande effekt.
§1:6 Medlemsavgift och bekräftelse av medlemskapet
Kongressen kan besluta om medlemsavgift för medlemmarna i förbundet, distriktsårsmötet för
medlemmarna i distriktet och föreningsårsmötet för medlemmarna i föreningen. Föreningsstyrelsen kan besluta att en medlem ska vara befriad från att betala sina avgifter.
Varje medlem ska bekräfta sitt medlemskap varje år. Om en medlem är skyldig att betala
medlemsavgift bekräftas medlemskapet genom att medlemmen betalar avgiften. I annat fall
bekräftas medlemskapet på det sätt som förbundsstyrelsen beslutar.
§1:7 Hur medlemskapet upphör
Medlemskapet upphör på grund av utträde, utebliven årlig bekräftelse eller uteslutning.
En medlem kan utträda genom att anmäla sitt utträde.
En medlem som trots påminnelse inte har bekräftat sitt medlemskap stryks ur medlemsregistret.
En medlem som har brutit mot det som sägs om helnykterhet i medlemslöftet kan uteslutas.
Beslut om detta fattas av styrelsen i medlemmens förening eller av förbundsstyrelsen efter
samråd med föreningen eller med medlemmens distrikt. En medlem som uppenbarligen
motverkar Junis syften som de framgår av IOGT-NTO-rörelsens grundsatser kan också
uteslutas. Beslut om detta kan bara fattas av förbundsstyrelsen.
Den medlem som har uteslutits ska informeras om beslutet. Om beslutet har fattats av
förbundsstyrelsen ska också den uteslutna medlemmens förening informeras. Om beslutet har
fattats av föreningsstyrelsen kan medlemmen överklaga beslutet till förbundsstyrelsen inom en
månad efter att medlemmen har informerats om uteslutningen. Förbundsstyrelsen kan då
upphäva beslutet.
Kapitel 2. Bestämmelser för Junis som riksorganisation
§2:1 Organisation
Förbundets högsta beslutande organ är kongressen. Mellan kongresserna är förbundsstyrelsen
förbundets beslutande och verkställande organ. Junis samarbetar med IOGT-NTO-rörelsens
övriga förbund genom riksstyrelsen.
§2:2 Ordinarie kongress
Kongress hålls vartannat år på den tid och plats som riksstyrelsen har beslutat. Junis, IOGTNTO:s och UNF:s kongresser hålls samtidigt och på samma plats.
Förbundsstyrelsen ska kalla till kongress senast fyra månader innan kongressen öppnas.
Varje medlem, förening och distrikt inom Junis kan skicka motioner till kongressen. Förbundsstyrelsen beslutar ett datum då motionerna senast ska ha kommit in. Datumet får infalla
tidigast tio veckor innan kongressens öppnas. Förbundsstyrelsen eller i förekommande fall
riksstyrelsen ska yttra sig över varje motion.
Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till kongressen senast tjugo dagar innan
kongressen öppnas.
Kongressen väljer en valberedning som ska förbereda de val som ska göras på nästa kongress.
Förbundsstyrelsen kan utse utskott för att förbereda andra ärenden. Valberedningen och
utskotten bör samråda med sina motsvarigheter inom IOGT-NTO-rörelsens övriga förbund.
Kongressen är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften av de
anmälda ombuden är närvarande.
§2:3 Extra kongress
Om förbundsstyrelsen, riksstyrelsen eller revisorerna beslutar det ska extra kongress hållas.
Extra kongress ska också hållas om minst fem distrikt begär det.
En extra kongress får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att
kongressen hålls.
Förbundsstyrelsen ska kalla till extra kongress senast en månad innan kongressen öppnas.
Den som valts till ombud till den senaste ordinarie kongressen är också ombud på den extra
kongressen om personen fortfarande är valbar och ett distriktsårsmöte eller extra distriktsårsmöte inte beslutar något annat.
En extra kongress är beslutsmässig när den har blivit kallad enligt stadgarna och minst hälften
av de anmälda ombuden är närvarande.
§2:4 Kongressombud
Kongressen har åttio ombud som väljs av distriktens årsmöten. Varje distrikt representeras av
minst tre ombud. Kvarvarande platser fördelas enligt ojämkad uddatalsmetod efter hur många
registrerade medlemmar distrikten hade den 31 december året före kongressen. Distriktet har
rätt till två ersättare för varje ombud. Ersättarna ska väljas i en bestämd inbördes ordning.
Distriktsstyrelsen kan utse ytterligare ombud och ersättare om ombuds- och ersättarplatserna
inte fylls på distriktsårsmötet.
§2:5 Mötesrättigheter och beslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på kongressen. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har förslagsrätt Varje ombud har rösträtt.
Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på
någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
Kongressen avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§2:6 Kongressärenden
På en ordinarie kongress ska följande ärenden tas upp:
Inledning
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade
deltagare
c) ställningstagande till om kongressen har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om kongressen är beslutsmässig
e) val av ordförande och sekreterare för kongressen, minst två rösträknare och minst två
protokolljusterare
f) rapport om eventuella kongressutskott
Tillbakablick
g) föredragning av förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
h) föredragning av förbundsstyrelsens ekonomiska berättelser
i) föredragning av revisionsberättelser
j) fastställande av resultaträkningar och balansräkningar
k) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i förbundsstyrelsen
Framtiden
l) beslut om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) beslut om arbetsplan för de kommande två kalenderåren
o) beslut om eventuell medlemsavgift
p) beslut om budget för de kommande två kalenderåren
Val med mera
q) beslut om antal ledamöter, minst sju, i förbundsstyrelsen
r) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, utbildningsledare och
ytterligare minst två ledamöter i förbundsstyrelsen
s) val av två ledamöter i riksstyrelsen
t) val av två revisorer och två ersättare
u) val av valberedning med fem ledamöter, varav en sammankallande, och fem ersättare
v) eventuella ytterligare val
w) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
Protokollet från kongressen ska inom fyra månader lämnas till den avgående och den nytillträdda förbundsstyrelsen, ombuden, revisorerna och distrikten samt hållas tillgängligt för
föreningar och kretsar.
§2:7 Förbundsstyrelse
Kongressen ska välja en förbundsstyrelse med minst sju ledamöter. Ordförande, vice
ordförande, sekreterare, kassör och utbildningsledare väljs särskilt.
Styrelsen väljs för tiden intill slutet av nästa ordinarie kongress. Om kongressen ajournerar sig
kan den dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan
kongressen har avslutats.
Förbundsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§2:8 Förbundsstyrelsens uppgifter
Förbundsstyrelsen är förbundets verkställande organ. Mellan kongresserna är förbundsstyrelsen förbundets beslutande organ. Den stödjer distrikt och föreningar samt leder
förbundets arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program och kongressens beslut.
Till kongressen ska förbundsstyrelsen lägga fram en verksamhetsberättelse, ekonomiska
berättelser och ett förslag till arbetsplan och budget.
§2:9 Riksstyrelse
Riksstyrelsen har åtta ledamöter som representerar IOGT-NTO-rörelsens olika förbund. Junis,
IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser samt NSF:s förbundsstyrelse väljer bland respektive
förbundsstyrelses ledamöter två ledamöter i riksstyrelsen. Övriga förbundsstyrelseledamöter är
ersättare i riksstyrelsen och tjänstgör i den ordning som respektive förbundsstyrelse beslutar.
Riksstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Riksstyrelsen är beslutsmässig när
minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Riksstyrelsen
kan utse utskott inom sig.
§2:10 Riksstyrelsens uppgifter
Riksstyrelsen ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av IOGT-NTO-rörelsens
resurser.
Riksstyrelsen behandlar de frågor som förbunden eller vissa av dem väljer att lämna över till
riksstyrelsen. Beslut fattas efter omröstning bland ledamöterna från de förbund som har valt att
lämna över respektive fråga till riksstyrelsen.
Om Junis, IOGT-NTO:s och UNF:s kongresser har fattat olika beslut i en fråga där riksstyrelsen har lagt förslag, kan riksstyrelsen begära omröstning på dessa kongresser i frågan.
Om ett förslag då antas av två kongresser vinner detta. Annars vinner det förslag som i
genomsnitt fått den största andelen av rösterna på de tre kongresserna.
§2:11 Valbarhet till förtroendeuppdrag
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i förbundet. Ett
kongressombud måste dock vara registrerad medlem i Junis, IOGT-NTO eller UNF i det
distrikt som ombudet representerar.
§2:12 Firmateckning
Förbundsstyrelsen bestämmer hur förbundets firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av
minst två personer gemensamt, däribland minst en ledamot i styrelsen. Firmatecknarna ska
vara myndiga.
§2:13 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår.
Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast den 15 mars året efter
räkenskapsåret tillsammans med förbundsstyrelsens ekonomiska berättelse. Den ekonomiska
berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning. De år då kongress hålls ska
förbundsstyrelsen även lämna en verksamhetsberättelse för de två föregående kalenderåren till
revisorerna.
§2:14 Särskild verksamhet
Förbundet kan för särskilda ändamål bilda stiftelser och besluta om hur gåvofonder ska
förvaltas, uppföra och förvalta fast egendom eller driva särskild verksamhet. Förbundet kan
äga aktier eller andra andelar i associationer som äger eller förvaltar fast och lös egendom eller
bedriver kommersiell verksamhet. Förbundsstyrelsen utser förbundets företrädare i sådana
associationer.
§2:15 Revision
Kongressen väljer två revisorer och två ersättare. Dessa väljs för tiden intill slutet av nästa
ordinarie kongress. Om kongressen ajournerar sig kan den dock besluta att de nya revisorerna
ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan kongressen har avslutats.
Revisorerna utser en föredragande revisor bland sig själva. De utser efter samråd med de övriga
förbundens revisorer en auktoriserad revisor som bör vara gemensam för IOGT-NTO-rörelsens
fyra förbund.
Revisorerna ska följa förbundsstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till
kongressen lämna revisionsberättelser med förslag om fastställande av resultaträkningar och
balansräkningar samt förslag i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.
§2:16 Upplösning
Junis kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på två kongresser i rad, varav
minst en ordinarie.
Vid upplösning ska Junis tillgångar fördelas mellan de kvarvarande förbunden inom IOGTNTO-rörelsen. Finns inte längre något av dessa förbund ska tillgångarna fördelas på det sätt
som kongressen beslutar i samband med upplösningen.
Stadgar för Junis 13 Reviderade 2022
Kapitel 3. Bestämmelser för Junis-distrikt
§3:1 Organisation
Ett distrikt består av föreningar inom distriktets område. Distriktets gränser fastställs av
förbundsstyrelsen. Bestämmelser om hur distrikt kan bildas, gå samman och upplösas finns i
§ 3:13.
Distriktets högsta beslutande organ är distriktsårsmötet. Mellan distriktsårsmötena är
distriktsstyrelsen distriktets beslutande och verkställande organ.
Distriktet bör, där det är möjligt, samarbeta med IOGT‐NTO‐rörelsens andra distrikt inom sitt
geografiska område.
§3:2 Ordinarie distriktsårsmöte
Distriktsårsmöte hålls varje år på den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat.
Årsmötet ska hållas senast den vecka då den 15 april infaller och minst tio veckor före
kongressen.
Distriktsstyrelsen ska kalla till distriktsårsmöte senast två månader innan årsmötet öppnas. Om
distriktsstyrelsen inte har kallat till årsmöte så att årsmötet kan hållas i tid kan förbundsstyrelsen kalla till årsmöte vid en senare tidpunkt.
Varje medlem, förening och krets inom distriktet kan skicka motioner till distriktsårsmötet.
Distriktsstyrelsen ska ha fått motionerna senast tre veckor före årsmötet. Distriktsstyrelsen ska
yttra sig över varje motion.
Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till distriktsårsmötet senast tio dagar
innan årsmötet öppnas.
Distriktsårsmötet väljer en valberedning som ska förbereda de val som ska göras på nästa
årsmöte. Distriktsstyrelsen kan utse utskott för att förbereda andra ärenden. Valberedningen
och utskotten bör samråda med sina motsvarigheter inom IOGT-NTO-rörelsens övriga
distrikt.
Distriktsårsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst hälften
av de anmälda ombuden är närvarande.
§3:3 Extra distriktsårsmöte
Om distriktsstyrelsen, revisorerna eller förbundsstyrelsen beslutar det ska extra distriktsårsmöte hållas. Extra distriktsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en tredjedel av
distriktets föreningar.
Ett extra distriktsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att
årsmötet hålls.
Distriktsstyrelsen ska kalla till extra distriktsårsmöte senast en månad innan årsmötet öppnas.
Ett extra distriktsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst
hälften av de anmälda ombuden är närvarande.
§3:4 Distriktsårsmötesombud
Distriktsårsmötet består dels av ombud som väljs av föreningarna, dels av yngre ledare.
Föreningens ombud och ersättare till distriktsårsmötet väljs av föreningsårsmötet. De väljs
bland föreningens registrerade medlemmar och ledare.
Varje förening har rätt till ett ombud för varje påbörjat tjugotal registrerade medlemmar. Den
har dock rätt till högst tio ombud. Beräkningen grundar sig på föreningens antal registrerade
medlemmar den 31 december föregående år.
Föreningen har rätt till en ersättare för varje valt ombud. Ersättarna ska väljas i en bestämd
inbördes ordning.
Den som är högst 25 år och ledare inom distriktet eller i någon av distriktets föreningar är
också ombud, om ledaren anmäler sig som det. En ledare som är ombud enligt det här stycket
representerar inte någon förening eller verksamhet på årsmötet.
Paragrafen gäller även ombud till extra distriktsårsmöte.
§3:5 Mötesrättigheter och beslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på distriktsårsmötet.
Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
Varje ombud har förslags- och rösträtt. Varje ledamot av distriktsstyrelsen samt föredrag-ande
revisor har förslagsrätt.
Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på
någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§3:6 Distriktsårsmötesärenden
På ett ordinarie distriktsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
Inledning
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade
deltagare
c) ställningstagande till om distriktsårsmötet har kallats enligt stadgarna
Stadgar för Junis 15 Reviderade 2022
d) ställningstagande till om distriktsårsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, minst två rösträknare och minst två
protokolljusterare
Tillbakablick
f) föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av revisionsberättelse
i) fastställande av resultaträkning och balansräkning
j) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen
Framtiden
k) beslut om motioner och förslag
l) beslut om ersättningar
m) beslut om arbetsplan för det pågående kalenderåret och det kommande kalenderårets
första sex månader
n) beslut om eventuell medlemsavgift för det kommande kalenderåret
o) beslut om budget för det pågående kalenderåret
Val med mera
p) beslut om antal ledamöter, minst fem, i distriktsstyrelsen samt om deras mandattid
q) val av ordförande och kassör samt eventuella ytterligare ledamöter i distriktsstyrelsen
r) val av två revisorer och två ersättare
s) val av valberedning med minst två ledamöter, varav en sammankallande, och eventuella
ersättare
t) val av kongressombud och ersättare det år som kongress hålls
u) eventuella ytterligare val
v) beslut om tid, plats och form för nästa distriktsårsmöte
w) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
Protokollet ska göras tillgängligt för förbundsstyrelsen, ombuden, distriktsstyrelsens ledamöter,
revisorerna och samtliga föreningar inom distriktet inom två månader.
§3:7 Distriktsstyrelse
Distriktsårsmötet ska välja en styrelse med minst fem ledamöter. Ordförande och kassör väljs
särskilt. Ledamöterna väljs för tiden intill slutet av nästa eller nästnästa ordinarie
distriktsårsmöte. Om distriktsårsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att de nyvalda
ledamöterna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.
Distriktsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
§3:8 Distriktsstyrelsens uppgifter
Distriktsstyrelsen är distriktets verkställande organ. Mellan distriktsårsmötena är
distriktsstyrelsen distriktets beslutande organ. Den leder distriktets arbete efter stadgar,
grundsatser, ideologiska program samt distriktsårsmötets och kongressens beslut.
Distriktsstyrelsen ska ge stöd åt föreningarna och medverka till förnyelse, effektivitet och
struktur.
Till distriktsårsmötet ska distriktsstyrelsen lägga fram en verksamhetsberättelse, en ekonomisk
berättelse och ett förslag till arbetsplan och budget.
§3:9 Valbarhet till förtroendeuppdrag
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i distriktet. Ett distriktsårsmötesombud som väljs av en förening måste dock vara antingen registrerad medlem eller
ledare i den förening som ombudet representerar.
§3:10 Firmateckning
Distriktsstyrelsen bestämmer hur distriktets firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av
minst två personer gemensamt, däribland minst en ledamot i styrelsen. Firmatecknarna ska
vara myndiga.
§3:11 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår.
Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tre veckor före distriktsårsmötet
tillsammans med distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den
ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
§3:12 Revision
Distriktsårsmötet väljer två revisorer och två ersättare. Dessa väljs för tiden intill slutet av
nästa ordinarie distriktsårsmöte. Om distriktsårsmötet ajournerar sig kan det dock besluta att
de nya revisorerna ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.
Revisorerna utser en föredragande revisor bland sig själva. De kan utse en auktoriserad eller
godkänd revisor.
Revisorerna ska följa distriktsstyrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till
distriktsårsmötet lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning
och balansräkning samt förslag i frågan om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen kan besluta om revision av distriktets räkenskaper och förvaltning.
§3:13 Bildande, samgående och upplösning
Kongressen kan efter förslag från riksstyrelsen besluta att distrikt ska bildas, gå samman eller
upplösas. Vid upplösning tillfaller distriktets tillgångar förbundet.
§3:14 Särskilda stadgar
Distriktet ska anses ha antagit § 3:1–13 samt 6:1 i dessa stadgar som sina egna stadgar. Om
dessa paragrafer ändras anses även distriktets egna stadgar ändrade på motsvarande sätt. Om
distriktet antar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stadgarna godkännas
av förbundsstyrelsen för att gälla.
Kapitel 4. Bestämmelserför Junis-föreningar
§4:1 Organisation
En förening ska bestå av minst fem medlemmar.
Bildandet av en förening sker genom att minst fem personer beslutar att bilda föreningen, väljer
ett namn, antar stadgar i enlighet med § 4:18 och utser en styrelse. Bildandet av en förening
samt föreningens namn och nummer fastställs av förbundsstyrelsen.
Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Föreningen kan också hålla
beslutande föreningsmöten mellan årsmötena. Mellan föreningsmötena leds föreningen av en
styrelse.
Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inom IOGT-NTO-rörelsen genom en
IOGT-NTO-krets.
§4:2 Föreningsårsmöte
Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje år. Det hålls på den tid och
plats som föregående årsmöte har beslutat. Om årsmötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen kalla till årsmöte.
Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sätt som föregående årsmöte
har beslutat.
Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet. Motionerna ska lämnas in senast
vid årsmötets öppnande.
Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst fem av
föreningens medlemmar är närvarande.
§4:3 Extra föreningsårsmöte
Ett extra föreningsårsmöte kan hållas om det finns behov av att behandla någon fråga som
endast ett årsmöte får besluta i enligt § 4:5.
Styrelsen, revisorerna, distriktsstyrelsen eller förbundsstyrelsen beslutar att ett extra föreningsårsmöte ska hållas. Ett extra föreningsårsmöte ska också hållas om det begärs av minst en
tredjedel av föreningens medlemmar.
Ett extra föreningsårsmöte får bara behandla den eller de frågor som är anledningen till att
föreningsårsmötet hålls.
Styrelsen ska kalla till extra föreningsårsmöte senast två veckor innan det öppnas.
Ett extra föreningsårsmöte är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarna och minst
fem av föreningens medlemmar är närvarande.
§4:4 Mötesrättigheter och beslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötesordföranden kan ge yttranderätt till andra närvarande.
Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt.
Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på
någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§4:5 Årsmötesärenden
På ett föreningsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
Inledning
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet närvarande medlemmar
c) ställningstagande till om årsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare och två protokolljusterare
Tillbakablick
f) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse (*)
g) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelse (*)
h) föredragning av revisionsberättelse (*)
i) fastställande av resultaträkning och balansräkning (*)
j) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen (*)
Framtiden
k) beslut om motioner och förslag
l) beslut om ersättningar
m) beslut om arbetsplan för tiden fram till nästa årsmöte (*)
n) beslut om eventuell lokal medlemsavgift för det kommande kalenderåret (*)
o) beslut om budget för det pågående kalenderåret (*)
Val med mera
p) beslut om antal ledamöter, minst tre, i styrelsen (*)
q) val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen (*)
r) val av två revisorer och minst en ersättare (*)
s) val av valberedning och eventuella ersättare (*)
t) val av ombud och ersättare till distriktsårsmötet (*)
u) nominering av en ledamot till distriktsstyrelsen
v) val av ombud och ersättare till kretsårsmötet om föreningen tillhör en krets (*)
w) eventuella ytterligare val
x) beslut om tid, plats och kallelsesätt för nästa årsmöte (*)
y) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
Protokollet från årsmötet ska inom tre veckor lämnas till revisorerna, förbundsstyrelsen och
distriktsstyrelsen samt finnas tillgängligt hos ordföranden.
Endast ett ordinarie eller extra föreningsårsmöte får besluta i ärenden markerade med asterisk
(*). Årsmötet kan i ett visst fall uppdra åt ett föreningsmöte eller styrelsen att behandla ett
sådant ärende. Det gäller dock inte fastställande av resultaträkning och balansräkning eller
beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen.
§4:6 Föreningsmöte
Föreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ett föreningsmöte eller styrelsen
har beslutat. Ett föreningsmöte är beslutsmässigt när minst fem av föreningens medlemmar är
närvarande.
Det framgår av § 4:5, 4:14 och 4:18 att ett föreningsmöte som inte är ett ordinarie eller extra
årsmöte inte får behandla vissa frågor.
§4:7 Val av föreningsstyrelse
Årsmötet ska välja en styrelse i föreningen. I styrelsen ska både ledare och medlemmar som inte
är ledare vara med.
Styrelsen ska bestå av en ordförande och minst två andra ledamöter. Minst en ledamot måste
vara myndig. Om föreningen har anställd personal måste minst tre ledamöter vara myndiga.
Ledamöter väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kan det
dock besluta att den nya styrelsen ska tillträda vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har
avslutats.
§4:8 Föreningsstyrelsens organisation
Styrelsen är beslutsmässig när minst halva antalet ledamöter är närvarande. Minst en av de
närvarande ledamöterna måste vara ledare.
Styrelsen kan adjungera en eller flera ledamöter till styrelsen. Adjungerade personer deltar i
styrelsearbetet men räknas inte som ledamöter och har inte rösträtt.
Styrelsen kan vid behov utse andra poster än ordförande bland ledamöter och adjungerade
personer. Den kan exempelvis utse vice ordförande, sekreterare och kassör.
Om föreningen har anställd personal ska det finnas ett personalutskott som beslutar i alla
frågor som gäller personalen. Utskottet ska bestå av minst tre personer. De ska vara myndiga
och ledamöter i styrelsen.
§4:9 Föreningsstyrelsens uppgifter
Styrelsen är föreningens verkställande organ. Mellan föreningsmötena är styrelsen föreningens
beslutande organ. Den leder föreningens arbete efter stadgar, grundsatser, ideologiska program
samt föreningsårsmötets och kongressens beslut. Den ska arbeta för att föreningens verksamhet
bedrivs i enlighet med § 4:10.
De ledare som ingår i styrelsen ska i styrelsearbetet sträva efter att ge medlemmarna i styrelsen
goda kunskaper i förenings- och mötesteknik.
Till årsmötet ska styrelsen lägga fram en verksamhetsberättelse, en ekonomisk berättelse och
ett förslag till arbetsplan och budget.
§4:10 Föreningsverksamhet
Föreningen bör ha verksamhet som ger medlemmarna möjlighet till en meningsfull och
utvecklande gemenskap. Den ska främja medlemmarnas utveckling till självständiga samhällsmedlemmar med personligt engagemang i samhällsfrågor och känsla för internationellt ansvar.
Föreningen ska ge medlemmarna förståelse för värdet av en värld fri från alkohol, narkotika,
tobak och andra jämförbara beroendeframkallande medel. Den ska arbeta för att så många
som möjligt blir medlemmar och därigenom väljer en helnykter livsstil.
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen får delta i föreningens verksamhet.
Föreningen ska lämna en rapport om sin verksamhet till förbundsstyrelsen, distriktsstyrelsen
och kretsstyrelsen varje år.
§4:11 Valbarhet till förtroendeuppdrag
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i föreningen. Ett
distriktsårsmötesombud måste dock vara antingen registrerad medlem eller ledare i den
förening som ombudet representerar. Ett kretsårsmötesombud måste vara löftesbunden
registrerad medlem i någon av kretsens föreningar eller kårer.
§4:12 Firmateckning
Styrelsen bestämmer hur föreningens firma ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två
personer gemensamt. Firmatecknarna ska vara myndiga och minst en ska vara ledamot i
styrelsen.
§4:13 Ekonomisk förvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår.
Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före årsmötet
tillsammans med styrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska
berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
Föreningen kan besluta att kretsstyrelsen får ansöka om och förvalta offentliga bidrag till
föreningens verksamhet.
§4:14 Fastighetsförvaltning
En förening kan äga och förvalta fast egendom. Om flera föreningar gemensamt ska äga och
förvalta fast egendom kan parterna bilda en ideell förening eller välja en annan
associationsform.
Vill en förening sälja eller på annat sätt göra sig av med fast egendom eller del av fast egendom
krävs beslut med två tredjedels majoritet på ett ordinarie eller extra föreningsårsmöte. Till
detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast fyra veckor före mötet. Där ska det
tydligt framgå att mötet gäller försäljning av fast egendom. Ett beslut om försäljning av fast
egendom gäller dock inte förrän det har fast-ställts av förbundsstyrelsen i enlighet med § 6:1.
Lokaler som en förening, ett distrikt eller förbundet äger ska vara alkoholfria.
§4:15 Revision
Revisorerna ska följa styrelsens verksamhet och ekonomiska förvaltning. De ska till årsmötet
lämna en revisionsberättelse med förslag om fastställande av resultaträkning och balansräkning
samt förslag i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan besluta om revision av föreningens räkenskaper
och förvaltning.
§4:16 Samgående med en annan förening
En förening som vill gå samman med en annan Junis-förening ska fatta beslut om detta.
Föreningarna ska göra en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om
tidpunkten för samgåendet och hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder.
Beslutet ska fastställas av förbundsstyrelsen för att gälla.
Förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen bör ta initiativ till samgående när ett beslutsmässigt
årsmöte inte har kunnat genomföras.
§4:17 Upplösning
En förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritet på ett föreningsmöte. Till
detta möte ska varje medlem få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet. Där ska det
tydligt framgå att mötet gäller upplösning av föreningen. Kallelsen ska även skickas till det
distrikt och den krets som föreningen tillhör. Om mötet inte blir beslutsmässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa föreningen efter samråd med föreningens medlemmar.
När en förening har upplösts ska medlemmarna erbjudas medlemskap i en annan förening.
Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Tillgångarna får inte användas för
andra ändamål än att bilda eller ge stöd åt föreningar inom distriktet eller på annat sätt
utveckla verksamheten inom distriktet.
§4:18 Föreningens stadgar
Genom att en förening ansluter sig till riksorganisationen Junis förbinder sig föreningen till att
följa § 1:1–1:7 samt 6:1 i dessa stadgar. Därutöver måste föreningen anta egna stadgar,
antingen i samband med att föreningen bildas eller på ett senare föreningsårsmöte.
Föreningens stadgar ska vara baserade på § 4:1–4:17, men kan kompletteras med ytterligare
paragrafer.
Föreningens stadgar kan ändras genom samstämmiga beslut på två föreningsårsmöten eller
genom beslut med två tredjedels majoritet på ett ordinarie föreningsårsmöte.
Beslut om egna stadgar som avviker från § 4:1–4:17 ska godkännas av förbundsstyrelsen.
Kapitel 5. Samverkan i IOGT-NTO-krets
§5:1 Organisation
En IOGT-NTO-krets består av de föreningar och kårer inom IOGT-NTO, UNF, Junis och NSF
som har anslutit sig till kretsen.
En krets omfattar en kommun. Riksstyrelsen kan om det finns särskilda skäl besluta att en
krets ska omfatta fler kommuner eller en del av en kommun.
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet. Mellan kretsårsmötena leds kretsen av en
styrelse.
§5:2 Kretsårsmöte
Kretsens högsta beslutande organ är kretsårsmötet, dit alla föreningar och kårer som är
anslutna till kretsen får skicka ombud.
Varje IOGT-NTO-förening, UNF-förening, Junis-förening och NSF- kår har rätt till två ombud
och därutöver ett ombud för varje fullt tjugofemtal medlemmar.
Beräkningen av det antal ombud en förening eller kår har rätt till grundar sig på föreningens
antal betalande och avgiftsbefriade registrerade medlemmar den 31 december föregående år.
Ordinarie kretsårsmöte ska hållas senast den 15 mars. Extra kretsårsmöte kan hållas då minst
en tredjedel av de anslutna föreningarna och kårerna begär det eller kretsstyrelsen beslutar det.
Kallelse till ordinarie kretsårsmöte utfärdas senast sex veckor före mötet på det sätt som kretsårsmötet beslutar. Kallelse till extra kretsårsmöte utfärdas senast tre veckor före mötet. Ett
extra kretsårsmöte får bara behandla den fråga eller de frågor som är anledningen till att kretsårsmötet hålls.
Om kretsårsmötet inte hålls i föreskriven ordning kan riksstyrelsen utlysa kretsårsmöte.
Kretsårsmötet är beslutsmässigt när minst fem ombud är närvarande.
Varje ansluten förening och kår och varje löftesbunden medlem i dessa kan skicka motioner till
kretsårsmötet. Kretsstyrelsen ska ha fått motionerna senast fyra veckor före kretsårsmötet.
Kretsstyrelsen ska yttra sig över varje motion.
Ombuden och revisorerna ska ha fått alla handlingar till kretsårsmötet senast en vecka innan
kretsårsmötet öppnas.
§5:3Mötesrättigheterochbeslutsformer
Varje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på kretsårsmötet. Varje löftesbunden
medlem i IOGT-NTO-rörelsen har yttranderätt på kretsårsmötet. Mötesordföranden kan ge
yttranderätt till andra närvarande.
Varje ombud och ledamot av kretsstyrelsen samt föredragande revisor har förslags- och
rösträtt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.
Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begär det, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röst på fler personer än det antal som ska väljas, eller på
någon som inte är nominerad till valet, är ogiltig.
Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.
§5:4Kretsårsmötesärenden
På ett ordinarie kretsårsmöte ska följande ärenden tas upp:
a) fastställande av föredragningslista
b) fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud och övriga röstberättigade
deltagare
c) ställningstagande till om kretsårsmötet har kallats enligt stadgarna
d) ställningstagande till om kretsårsmötet är beslutsmässigt
e) val av ordförande och sekreterare för mötet, rösträknare och två protokoll justerare
f) föredragning av kretsstyrelsens verksamhetsberättelse
g) föredragning av kretsstyrelsens ekonomiska berättelse
h) föredragning av eventuella andra verksamhetsberättelser
i) föredragning av revisionsberättelse
j) fastställande av resultaträkning och balansräkning
k) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i kretsstyrelsen
l) beslut om motioner och förslag
m) beslut om ersättningar
n) beslut om arbetsplan för det pågående kalenderåret
o) beslut om föreningsavgift till kretsen
p) beslut om budget för det pågående kalenderåret
q) beslut om antal ledamöter, minst fem, i kretsstyrelsen samt om deras mandattid
r) val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, studieledare, eventuella
ytterligare ledamöter och fyra ersättare i kretsstyrelsen
s) val av två revisorer och två ersättare
t) val av valberedning med tre ledamöter, varav en sammankallande
u) eventuellt val av distriktsårsmötesombud
v) beslut om tid och plats för nästa kretsårsmöte
w) beslut om eventuella andra frågor som finns med i kallelsen
Protokollet från kretsårsmötet ska inom tre veckor lämnas till riksstyrelsen, revisorerna och
varje ansluten förening och kår. Det ska också finnas tillgängligt på kretsexpeditionen eller hos
kretsens ordförande.
§5:5 Kretsstyrelse
Kretsstyrelsen ska bestå av lägst fem ledamöter. IOGT-NTO, UNF, Junis och NSF ska, om de
ingår i kretsen, vardera företrädas av minst en ledamot i styrelsen.
Kretsstyrelsen väljs av årsmötet för en eller två verksamhetsperioder. Kretsstyrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter är närvarande.
Till kretsårsmötet ska kretsstyrelsen lägga fram verksamhetsberättelse och ekonomisk
berättelse.
§5:6Kretsensuppgifter
Kretsstyrelsen ska arbeta för samordning och effektivt utnyttjande av resurser.
För varje verksamhetsår ska det finnas en arbetsplan och en budget för kretsens verksamhet.
Kretsstyrelsen ska när den upprättar förslag till dessa beakta behovet av en lämpligt arbets- och
resursfördelning mellan kretsen och dess föreningar och kårer.
Kretsstyrelsen anställer och entledigar personal samt utser arbetsledare för personalen.
Innan ett avtal om anställning sluts ska kretsstyrelsen samråda med riksstyrelsen, som ska
godkänna anställningen och förslaget till anställningsavtal.
§5:7 Valbarhettill förtroendeuppdrag
Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas till förtroendeuppdrag i kretsen.
Ett kretsårsmötesombud måste dock vara löftesbunden registrerad medlem i någon av kretsens
föreningar eller kårer.
§5:8Firmateckning
Kretsens firma bör utgöras av kommunnamnet eller motsvarande och ordet IOGT-NTO- krets.
Kretsstyrelsen bestämmer hur firman ska tecknas. Firman ska dock tecknas av minst två
personer gemensamt. Firmatecknarna ska vara myndiga.
§5:9 Ekonomiskförvaltning
Räkenskapsåret är ett kalenderår. Kassören förvaltar med redovisningsskyldighet kretsens egna
medel samt medel som förvaltas av kretsen. Bank- och plusgirokonton tecknas enligt kretsens
beslut.
Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tio dagar före kretsårsmötet
tillsammans med kretsstyrelsens ekonomiska berättelse och verksamhetsberättelse.
Den ekonomiska berättelsen ska innehålla en resultaträkning och en balansräkning.
§5:10Revision
Kretsårsmötet väljer två revisorer och två ersättare.
Riksstyrelsen kan besluta om revision av kretsens räkenskaper och förvaltning.
§5:11Samgående med annan krets
En krets som vill gå samman med en annan krets ska fatta beslut om detta. Kretsarna ska göra
en skriftlig överenskommelse som ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och
hanteringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska skickas till riksstyrelsen
för fastställelse.
Riksstyrelsen kan ta initiativ till samgående mellan kretsar. Riksstyrelsen ska ta sådant initiativ
när ett beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas.
§5:12 Upplösning
En krets kan upplösas genom beslut på två på varandra följande kretsårsmöten eller med två
tredjedels majoritet på ett kretsårsmöte.
Till detta möte ska varje förening eller kår få en skriftlig kallelse senast två veckor före mötet.
Där ska det framgå att mötet gäller upplösning av kretsen.
En krets kan upplösas genom beslut av riksstyrelsen. Ett sådant beslut kan fattas när ett
beslutsmässigt kretsårsmöte inte kan sammankallas och ett samgående med en annan krets inte
heller kan ske.
Vid upplösning av en krets beslutar riksstyrelsen hur den kvarvarande egendomen ska fördelas
mellan de distrikt eller regioner som kretsens föreningar eller kårer tillhör.
§5:13Särskilda stadgar
Om kretsen antar egna stadgar ska de innehålla § 5:1–12 samt § 6:1 i dessa stadgar. Om
kretsen antar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stadgarna godkännas
av riksstyrelsen för att gälla.
§5:14 Särskilt om rättsförhållanden för kretsar
I tillägg till övriga bestämmelser gällande rättsförhållanden gäller följande för kretsar.
Beslut av kretsar gäller inte förrän de har fastställts av riksstyrelsen, om de innebär att kretsen
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) köper aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av betydelse för
verksamheten,
d) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom av
betydelse för verksamheten,
e) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen
fastighet,
f) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening,
där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på
annat sätt,
g) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde,
h) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
i) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot
dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
j) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri
grund.
Riksstyrelsen kan förbjuda kretsar att verkställa beslut som avser de frågor som nämns ovan,
och som inte har fastställts av riksstyrelsen.
Kretsar är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning, vård och försäljning
av fast egendom som riksstyrelsen fastställer.
Kretsar ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del i fast egendom
till riksstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast egendom efter brand
eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande. Kapitalet ska
förvaltas av riksstyrelsen för kretsens räkning. Riksstyrelsen kan besluta att någon annan ska
förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för andra ändamål än köp av fast egendom eller
del i fast egendom. Riksstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt.
Avkastning på kapitalet får användas till den löpande verksamheten i den krets som kapitalet
tillhör.
Kapitel 6. Bestämmelser angående rättsförhållande och
stadgeändring
§6:1 Rättsförhållanden
Varje Junis-förening, Junis-distrikt eller IOGT-NTO-krets har rätt att bedriva sin verksamhet
självständigt, så länge detta sker i överensstämmelse med dessa stadgar.
Varje Junis-förening, Junis-distrikt, IOGT-NTO-krets eller förbundet Junis kan förvärva
rättigheter och ta på sig skyldigheter, äga fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar
och andra myndigheter. Beslut av föreningar och distrikt gäller dock inte förrän de har
fastställts av förbundsstyrelsen om de innebär att föreningen eller distriktet
a) köper fast egendom,
b) gör sig av med fast egendom eller del i fast egendom,
c) gör sig av med aktie eller andel i bolag eller förening som äger fast egendom,
d) tar ut eller medger inteckning eller inskrivning av servitut eller nyttjanderätt i egen
fastighet,
e) vidtar eller stöder åtgärder som kan minska det egna inflytandet i bolag eller förening,
där föreningen eller distriktet har bestämmande inflytande genom aktieinnehav eller på
annat sätt,
f) gör sig av med arkivmaterial eller arbetsmaterial av större värde
g) använder sina tillgångar på sätt som strider mot IOGT-NTO-rörelsens syften,
h) realiserar sina tillgångar i uppenbart syfte att använda dem på sätt som strider mot
dessa stadgar eller mot förbundsstyrelsens beslut, eller
i) upplåter sina lokaler på sätt som hindrar IOGT-NTO-rörelsens verksamhet.
De bestämmelser i denna paragraf som avser fast egendom ska också gälla byggnader på ofri
grund.
Förbundsstyrelsen kan förbjuda föreningar och distrikt att verkställa beslut som avser de frågor
som nämns ovan, och som inte har fastställts av förbundsstyrelsen.
Föreningar och distrikt är skyldiga att följa de anvisningar om anskaffande, användning och
vård av fast egendom som förbundsstyrelsen fastställer.
Föreningar och distrikt ska redovisa kapital som de får vid försäljning av fast egendom eller del
i fast egendom till förbundsstyrelsen. Detta gäller också kapital som de får i ersättning för fast
egendom efter brand eller annan skada eller expropriation, eller till följd av annat förhållande.
Kapitalet ska förvaltas av förbundsstyrelsen för föreningens eller distriktets räkning. Förbundsstyrelsen kan besluta att någon annan ska förvalta kapitalet. Kapitalet får inte användas för
andra ändamål än köp av fast egendom eller del i fast egendom.
Förbundsstyrelsen kan dock besluta att kapitalet får användas på annat sätt. Ränta på kapitalet
får användas till den löpande verksamheten i den förening eller det distrikt som kapitalet
tillhör.
§6:2 Tolkning av stadgarna
Vid olika syn på hur dessa stadgar skall tolkas har förbundsstyrelsens mening företräde. Gäller
frågan tolkning av någon av de bestämmelser som avses i § 6:4 har i stället riksstyrelsens
mening företräde.
§6:3 Stadgeändring
Dessa stadgar kan ändras genom samstämmiga beslut på två kongresser eller genom beslut med
två tredjedels majoritet på en ordinarie kongress. En stadgeändring gäller från det att
kongressen avslutas eller från den senare tidpunkt som kongressen beslutar. En stadgeändring
som rör förhållande till annat förbund inom IOGT-NTO-rörelsen kan endast göras genom
samstämmiga kongressbeslut av alla förbund som stadgeändringen berör.
§6:4 Förhållande till annat förbund
Som stadgar som rör förhållande till annat förbund betraktas de bestämmelser i stadgarna hos
IOGT-NTO, UNF, NSF och Junis som behandlar
a) samarbete inom IOGT-NTO-rörelsen (§ 1:1),
b) IOGT-NTO-rörelsens grundsatser (§ 1:2),
c) samtidigt medlemskap i fler än ett förbund (§ 1:4),
d) medlemslöftet (§ 1:5),
e) riksstyrelsens sammansättning och funktion (§ 1:3, 2:1, 2:9, 2:10),
f) samverkan på regional nivå (§ 3:1),
g) IOGT-NTO-kretsar (§ 1:3 och kapitel 5),
h) rörelsesamordnad verksamhet (§ 2:2),
i) närvarorätt vid IOGT-NTO-rörelsens beslutande församlingar (§ 2:5, 3:5),
j) rätt att delta i IOGT-NTO-rörelsens verksamhet (§ 4:10),
k) valbarhet till förtroendeuppdrag (§ 2:11, 3:9, 4:11), eller
l) stadgeändringar som rör förhållande till annat förbund (§ 6:3, 6:4).
Punkter om rörelsesamordnad verksamhet (dvs. gemensamma kongresser) berör ej NSF.
